Internationella kvinnodagen

Vi volontärer får i uppdrag att anordna en initiativdag under vår vistelse på våra projekt och vilket passar inte bättre än att göra något på självaste ”internationella kvinnodagen”.
Alla kvinnorna som går i de olika grupperna i Projekt Afrika var inbjudna…..det kom hela 47 stycken.
Vi delade upp oss i tre grupper och gjorde tre olika stationer som kvinnorna kunde besöka och få lite lärdom i lite olika saker.
På första stationen satt Julia och frågade kvinnorna vilka de bästa ”Rafiki” minnerna var för dem. (Rafiki-klass är en lektion där kvinnorna brevväxlar med andra kvinnor världen över) och Julia ville veta vilka minnen de har från olika brevväxlingar. Hon ska sedan sammanställa dessa till en liten bok/häfte som andra kvinnor kan läsa och inspireras av att börja brevväxla.
Nästa station var hos Michaela och Josefin, där kunde kvinnorna lära sig självförsvar. En av kvinnorna som stod med sin 6 månaders bebis i ett tygstycke på ryggen hade en fråga och den löd sa har….Hur gör jag om min man kommer bakifrån mig och börjar slå på min bebis om han blir arg och irriterad för något??
Så många av greppen de lärde ut kommer de nog att behöva inom hemmets väggar…om de vågar försvara sig.
Sista stationen kom dom till Lisa och mig…vi höll på att bygga en kompost.
Överallt i Kenya så slängs ALLT skräp..och då menar vi allt som vi i Sverige slänger på våra sopstationer….det slänger dom på vägen, i trädgårdar, på bygatan, bakom husen…sedan när de blivit för mycket så rafsar dom ihop det till en liten hög och börjar elda. Så det pyr och ryker lite överallt, i byar, mitt i stora städer, efter vägen. Sophanteringen kan vi inte göra ngt åt för det måste ändras från grunden…det måste byggas soptippar, staten måste köpa in sopbilar osv osv…
men vi kan förändra i den lilla skalan så kanske det kan spridas.
Och kan dom bara sortera bort det som går att göra kompost på så har vi kommit en bit på väg.
Och dels faådom en fin och bördig jord att plantera sina grönsaker i.

Efter stationerna som tog sin lilla tid i den 45- gradiga värmen och gassande solen….bjöds det på saft och bröd och jag hade bakat de populära chokladbollarna. Efter det så skulle det avslutas och kvinnorna såg detta som en liten avskedsceremoni för vi alla slutar på fredag utom Josefin som kom for två veckor sedan.
Det började med Godo-kvinnorna som ville avtacka Lisa och mig och sjöng och dansade bara för oss….och sen fick vi varsin fin kangas.
Lungalunga och Perani -kvinnorna fortsatte sedan sina speciella danser och sånger.